torsdag 8 november 2007

Homosexuell livsstil skadar barn?

Är den homosexuella livsstilen hos föräldrarna skadlig för deras barn? Det är en fråga man borde forska mer i innan man ändrar hela konceptet för hur man bildar en familj.

Fram tills dess vi har fått svar på det borde man vara försiktig med att uppmuntra sådana familjebildningar.


Källa:
dagen.tv: Skriv under uppropet Bevara äktenskapet!
Det finns mycket forskning på området
Forskarna oense om barn i samkönade familjer
Barn blir försöksdjur för nya genusidéer

Få barnföreträdare tillfrågade i äktenskapsutredningen

9 kommentarer:

Tor Billgren sa...

Sådana familjer har bildats och kommer att fortsätta bildas även utan homoäktenskap. Utebliven äktenskapslag kommer inte på något sätt att hindra homosexuella att bli föräldrar.

Vad menar du förresten med "homosexuell livsstil"? Vad är det för något?

David Winther sa...

Tack Tor för din kommentar. Den är uppskattad!

Du frågar vad jag menar med homosexuell livsstil och Jag menar det sätt som homosexuella lever sitt liv. Vare sig se väljer eller inte väljer att leva så.

Du Tor har säkert träffat på fakta om frekvensen av ex plötslig och våldsam död, droger, misshandel, sjukdomar och andra fakta om homosexuella.

Jag frågar mig om det finns skillnader, och om de i sådant fall drabbar barnen?

Tack igen Tor, för ditt seriösa engagemang.

Tor Billgren sa...

Tack för ditt vänliga bemötande.

”Det sätt som homosexuella lever sitt liv”, skriver du. Vad är typiskt för detta sätt? Hur skiljer sig homosexuell livsstil från heterosexuell livsstil?

Du talar om ”plötslig och våldsam död, droger, misshandel, sjukdomar”. Ja, jag har hört talas om studier som talar om detta, men hittills ingen som inte visat sig vara blufforskning och pseudovetenskap. Du får gärna precisera vilka studier du menar. Du får gärna också förklara på vilket sätt statistik är relevant för vilken värdighet enskilda individer skall tillerkännas.

David Winther sa...

Tack Tor för att du hörde av dig igen!

Jag tycker att fler studier borde göras för att fastställa vad som är bäst för barnen. Det är det som är kärnfrågan i detta inlägg. Jag skulle kunna glida ut i meningslösa diskussioner om livsstilar hit eller dit eller vräka ut fakta från dubiösa källor.

Jag kunde ochså enkelt ta död på varje fortsatt diskussion genom att citera den enda i min övertygelse sanna källan till hur detta ska hanteras; Romarbrevet 1. Men jag gissar att du inte har den övertygelsen.

Jag frågar mig helt enkelt istället:

Vad är bäst för barnen?

Om vi inte vet det så borde vi ta reda på det och under tiden ta det säkra före det osäkra och inte stimulera äktenskap som i bästa fall är onaturliga och i värsta fall skadliga och dysfunktionella.

Jag ber om ursäkt för min hårda och hjärtlösa ton, jag är inte ute efter att skada eller förolämpa men det krävs uppriktighet för att kunna diskutera detta svåra ämne.

För vems skull ska vi ändra ett grundkoncept vi har tusentals års erfarenhet av?
Ska vi verkligen riskera dessa barns hälsa? Är det det bästa för barnen?

Lars sa...

Jag kommer alltid att tänka på det här när jag hör dessa frågor om det är bra för barnen i homoäktenskap. Jag tänker så här, är det allas rätt att ha barn och till vilket pris. Måste man ha barn för att två människor älskar och lever ihop? Det verkar liksom vara en regel en rättighet låter det som. Jag tänker då oxå på hetrosexuella äktenskap.Jag och min fru kan inte få barn p.g.a komplikationer som har blivit vid våra fyra graviditeter, visst vore det enkelt för alla om vi då skulle adoptera för då vore vi som andra och inte udda? Jag blir så arg att det ska vara så självklart att skaffa barn och att alla ska ha rätt att få göra det.Då det gäller homosexuella tycker jag att det redan strider i det naturliga och i det bibeln säger, att äktenskapet gäller mellan man och kvinna. Det finns inget naturligt i att två sammkönade kan få barn, så redan där tycker jag diskussionen tar slut i det ämnet.Och jag tycker oxå att man kan leva lycklig i ett äktenskap utan barn./ Lars

Alma-Lena Andersson sa...

Vill man barnens bästa borde lagstiftningen gälla alla konstellationer där barn kan förekomma. Att ta upp barnens ställning som slagträ i debatten om äktenskapslagen är inte bara elakt, det är korkat också. Att tala om barns trygghet gör det ju helt självklart att alla relationer med barn ska kallas för samma sak, för barnens skull.

Är det däremot något speciellt med gemenskapen mellan en jämlik man och en jämlik kvinna, då kan man börja snacka om särställning.

Lämna barnen utanför. Ingen inbillar sig att barnens bästa är detsamma som att förbjuda vissa konstellationer att kalla sin gemenskap för äktenskap.

Vågar inte kristna ta striden för jämställda relationer mellan en man och en kvinna? Antagligen beror det på att de som säger sig stå för äktenskapets helgd tycker det är OK med "äktenskap" där kvinnan förtrycks av mannen, med eller utan barn.

Tor Billgren sa...

David W

1. Den enda i din övertygelse sanna källan till hur denna fråga skall hanteras är alltså Romarebrevet? Ett skralt underlag, får man nog säga. För var någonstans föreskriver Romarebrevet något om barn i homosexuella familjer? Du antar helt korrekt att Paulus föreställningar inte speglar min övertygelse. Och detta beror på att jag inte känner igen vare sig mig själv eller andra homosexuella i texten. Jag har inte ”bytt ut” något. Den fysiska gestaltningen av kärleken till min pojkvän är inte förnedring. Jag tjänar eller dyrkar inte något skapat. Jag har inte övergivit något umgänge med kvinnor. Jag har aldrig känt mig vare sig blodtörstig eller uppfinningsrik i det onda. Du får mycket gärna förtydliga hur Romarebrevet 1 är relevant i debatten om homosexuella, och barn i homosexuella familjer.

2. Du frågar: ”Vad är bäst för barnen?” Jag utökar frågan till: ”Vad är bäst för alla barn, det vill säga också de som redan lever i familjer med homosexuella föräldrar?” Varför skall deras familjer inte få omfattas av den trygghet som äktenskapet innebär? Just för dessa barns skull är det rimligt att ändra det ”grundkoncept” du talar om.

Tor Billgren sa...

Lars

1. Att skaffa barn ”för att vara som andra” kanske är en vanlig heterosexuell drivkraft. Jag har aldrig hört talas om den i homosammanhang.

2. Homosexuella har historiskt sett skaffat barn även utan att leva i äktenskap. Äktenskapet är ingen förutsättning för barn – de kan bli till ändå. En utebliven lag om homoäktenskap skulle på intet sätt minska antalet barn till homosexuella föräldrar. Frågan är varför barns familjer inte skulle få omfattas av den trygghet och det sociala erkännande som äktenskapet medför.

stefski sa...

Det Tor säger är fullt begripligt och sammanhängande. (Till skillnad från det som står i Bibeln).

http://youtube.com/watch?v=NaEj3g5GOYA