Teodicéproblemet förklaras glasklart av Bibeln exempelvis av Jobs Bok. Teodicéproblemet är formulerat av filosofer och går ut på frågeställningen; Hur kan en allsmäktig och god Gud tillåta ondskan?
Bibelns svar är enkelt, Gud kommer inte att tillåta ondskan, den är tillfällig men Gud och guds godhet är evig. Vi har ju alla den fria viljan att välja gemenskapen med en god Gud eller inte. Gud är en gentleman och tvingar ingen till något. Du väljer själv.
Job var en rättskaffens man. Detta såg Åklagaren med avund och började anklaga Job inför Gud. Åklagaren sade att Job inte skulle fortsätta att vara trogen Gud om han blev utsatt för lidanden. Åklagaren gick så långt att han försökte få Gud att skada Job men Gud är alltigenom god och kunde inte det så istället lades Jobs öde i Åklagarens hand(Job1:11-12)
Job drabbades av ett enormt lidande. Men under allt detta syndade Job inte mot Gud. Däremot hade Job fått tre saker om bakfoten. Dessa tre sprickor i Jobs skyddsmur gjorde det möjligt för Åklagaren att attackera Job.
För det första så hade Job en dålig bekännelse och en form av otro , nämligen fruktan. Han sade "Ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig."(Job3:25)
För det andra var Job självgod och egenrättfärdig (Job32:1) och menade att eftersom han aldrig syndat så borde han undgå attackerna. Men vår rättfärdighet kommer inte från goda gärningar eller från syndfrihet utan endast från tro.
För det tredje trodde Job att det var Gud som plågade honom. Detta gjorde Gud upprörd. Det var inte Gud utan det var Åklagaren som attackerade Job. Exempelvis sa Job, "Herren gav, och Herren tog. Lovat vare Herrens namn!"(Job1:21) vilket citerats i kyrkor vid miljontals begravningar, men citatet är ju helt fel. Det är ju inte Gud som kommer med döden. Job fick till slut be om ursäkt för sitt misstag. "Vem var då jag som i oförstånd gav vishet namn av mörker? Jag talade ju om vad jag inte begrep, om det som var mig för underbart och det jag inte kunde förstå."(Job42:3)
En segerbok
Och lyssna inte på de som säger att Job är en bok om lidande. Det är en bok om seger! Lidandet för Job varade i kanske sex månader. Men Job levde i seger före lidandet och efter det så står det att, "Herren gav Job dubbelt igen mot vad han förut hade haft."(Job42:10) "Och Job levde därefter 140 år"(Job42:16)
9 kommentarer:
tack så mycket för dina varma ord:)
Kram
Jag kan acceptera olika förklaringar till att Gud inte ingriper för att lindra oskyldiga människors lidande. Det jag finner mer svårsmält är att samma människor som förklarar detta för mig i nästa andetag berättar hur de själva medelst bön fått hjälp med trivialiteter som att hitta sina husnycklar, att få pengarna att räcka till nästa lön, att få igång bilen en regnig oktobermorgon etc etc. Är det någon som kan förklara hur Gud prioriterar sina insatser i människornas liv, d v s hur han väljer ut vem han ska hjälpa och med vad?
Tack för din kommentar Anonym.
Gud ingriper alltid för att hjälpa och lindra oskyldiga människors lidande. Alltid!
Vi människor har dock ett väldigt kort och felaktigt perspektiv. Vi lever här 70-80 år men Guds godhet varar i evigheters evighet.
Gud kommer att se till att rättvisa skipas! Eller som Habackuk uttryckte det:
"17. Ja, fikonträdet blomstrar inte mer, och vinträden ger ingen skörd, olivträdets frukt slår fel, och fälten alstrar ingen gröda, fåren rycks bort ur fållorna, och inga oxar finns mer i stallen.
18. Likväl vill jag glädja mig i Herren och fröjda mig i min frälsnings Gud.
19. Herren, Herren är min starkhet, han gör mina fötter som hindens och låter mig gå fram över mina höjder."
Men är det inte konstigt att Gud har gjort sina handlingar (och underlåtanden) så svårbegripliga för en genomsnittligt begåvad människa, om hans vilja nu är att så många som möljigt ska tro på honom och följa hans ord?
Hur ska jag kunna förstå hur en allsmäktig och kärleksfull gud kan prioritera att hjälpa någon att hitta sina nycklar framför att exempelvis hjälpa ett utsatt barn ur sin misär?
Gud har aldrig underlåtit att hjälpa något barn i nöd. Han hjälper dem var så säker på det. Men det är inte alltid vi ser vad Gud gör.
Samtidigt säger Guds ord att om Du ser någon lida så är det din skyldighet att gripa in.
Lidandet i världen kommer nämligen inte från Gud utan det är vi människor som tillåtit det från början mot Guds vilja.
Är du själv nöjd med att TRO att Gud alltid ingriper för att lindra lidande, men ofta utan att "vi ser vad Gud gör"? Tycker du inte det låter en aning urvattnat? Om du frågar mig, vilar det en omisskänlig lukt av desperation och självbedrägeri över sådana enkla försök att rationalisera bort problematiken.
Vi får väl åtminstone hoppas att du har rätt, om nu Gud i sitt eget ord begär av OSS ofullkomliga att ingripa om VI ser någon lida.
Nåväl, jag är inte ute efter att ta ifrån dig din barnatro. Jag vill tvärtom avsluta med att gratulera dig! Gratulera dig till att tillhöra den lyckliga del av mänskligheten som har de kemiska förutsättningar som krävs för att din hjärna ska kunna suggerera dig till upplevelsen av en gudlig närvaro i ditt liv (om du nu inte är en falsk profet). Jag avundas dig faktiskt på sätt och vis.
Lev väl i ditt fyrkantiga lilla universum, där det finns ett bibelställe som besvarar varje fråga. Själv återvänder jag nu till den farliga, kaotiska, mångfacetterade, svårbegripliga och alldeles fantastiska RIKTIGA världen därute!
Och du... den världen är faktiskt äldre än 6000 år. Det finns bevis för det.
Tack Anonym för dina gratulationer. Jag kan säga att jag varit i din värld och den var rå och kall.
Min vandring med Gud är fylld med glädje, kärlek och frid. Visst har jag haft tvivel som exempel gick Jesus på vattnet, evolutionen eller världens ålder.
Jag är en man som grundade mina första 30 år här på jorden på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Det tog mig ett decennium av kamp innan jag lyckades överge evolutionsläran.
Forfarande tänker jag så här: det var 6000 år sedan syndafallet, men vi vet faktiskt inte hur lång tid Edens lustgård existerade innan det. Det kan handla om eoner av tid.
Jag är idag en fullt och fast övertygade kreationist och tror dessutom på panspermi. Men jag tror evolutionen startade vid syndafallet för från den tidpunkten började hela den perfekta skapelsen fördärvas.
Som kristen blir man ständigt förföljd. Detta lidande, spott och spe kan jag uthärda, ja jag till och med excellerar genom det. För min Gud är min borg och den lön Han ger mig varje dag är så stor.
"Sök och du skall finna."
Tack för att du bemött mina argument och jag ber om ursäkt om du uppfattat något av det jag skrivit som personliga påhopp. Det var isåfall inte min mening.
Var och en blir salig på sin tro.
Skrevs denna bloggpost utav Elifas från Teman?
Skicka en kommentar