fredag 19 oktober 2007

Kriminalitet - en livsstil

Kriminalitet är inte en sjukdom eller något som läkare kan bota. Givetvis finns det psykopati men det jag talar om här är en inställning, en livsstil som många tillämpar ungefär som en ideologi. Det är coolt att dra ut på stan och slåss, eller helt normalt att stjäla eller göra inbrott för att stilla begäret.

Visst kan man minska kriminalitet och våld med mer poliser men inte med hårdare lagar annat än att det håller den kriminelle från gatan så länge denne är frihetsberövad. Men det är bara yttre åtgärder som i grunden inte förändrar en människa.

Jag är fullt och fast övertygad om att en tusentals år gammal medicin kan förändra en människa inifrån och ut och fullständigt förvandla, hela och tvätta själen ren i en människa. Det är att människan blir pånyttfödd, kommer till tro och kastar alla sina bekymmer på Gud. Först då kan en människa ändras, när hon kommer till Jesus och blir förlåten, helad och upprättad.


källa:
Vill du bli frälst? Att säga Ja eller Nej.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=143920
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=143919
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_495585.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=706252

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jesus sägs vara vår vän.. Alla spottade på Jesus.. Samma med samhället.. Vi får alla skylla oss själva som röstat på arbetarpartiet under alla dessa år.. Måste vara ett av Sveriges största misstag att lita på det partiet som styrt Sverige..

Ida sa...

Kriminalitet kanske är en livsstil, men det är absurt att tro att man blir "fri från bekymmer" om man kastar sina bekymmer till Gud. Man kan inte kasta sina bekymmer rakt ut i luften, det är upp till var och en att inse att något är fel. Kan de inte det så bör de få hjälp. Det finns inga bevis på att Gud någonsin har existerat- aldrig någonsin. Vilken jag för den delen heller inte tror att han gör. Vilket i såfall skulle betyda att man kastar iväg sina bekymmer/problem av den enkla anledningen att man tror att man får hjälp av en "person" som inte existerar, och då får man inte hjälp på något sätt. Jag har då aldrig hört talat om någon som har löst sina problem genom att kasta iväg det på någon annan. Konflikträdda personer väljer att följa en tro.

David Winther sa...

Gud har förvandlat mitt liv och "jag vet att min frälsare lever". Att jag överhuvudtaget är vid liv idag är ett mirakel.

Jag kastar mina bekymmer på någon som förändrar och gör någonting åt mina problem. Jag kastar dem inte ut i luften. Det vore meningslöst.

Svenskans tro räcker inte för att beskriva min övertygelse. "Jag är mer säker på att Gud finns än att min fru finns." :)

Det bygger på en övertygelse som är grunden för hela min tillvaro. Allt annat jag upplever kan vara en stor hallucination, förutom min övertygelse om att Gud finns. Det lever jag för och det kommer jag att dö för.

Jag vet att jag vet att jag vet att jag vet att Jesus lever.